Sjukhusvistelse

Fick tillbringa morron på sjukhuset med Jon.

Falsk krupp... stackars liten



Falsk krupp (Pseudokrupp/croup)

Falsk krupp beskriver ett tillstånd som kännetecknas av skällande hosta, heshet och andnöd med väsande inandning. Det beror på en inflammation i luftvägarna som orsakar en svullnad i slemhinnan nedanför stämbanden. Inflammationen orsakas vanligen av olika och vanliga förkylningsvirus.

Falsk krupp är vanligt och oftast ofarlig, barnen får luft och slutar inte att andas. Det drabbar vanligen barn från cirka 6 mån – 5-6 års ålder.


Det är vanligt att ett barn som haft falsk krupp får kruppsymtom vid upprepade tillfällen i samband med förkylningar. Allt eftersom barnen blir äldre blir luftrören större och kruppsymtomen vid förkylningarna brukar avta.


Äkta krupp eller bara krupp brukar användas för att beskriva ett likartat men mycket allvarligt tillstånd som orsakas av difteribakterier. Vaccination mot difteri ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet och är mycket sällsynt i Sverige.

Struplocksinflammation (epiglottit) förekommer knappast hos barn i Sverige längre. I det allmänna vaccinationsprogrammet ingår sedan 1992 även vaccination mot bakterien Hemofilus influenza typ B, HiB. HiB orsakade i Sverige ett flertal mycket allvarliga infektioner hos barn t ex struplocksinflammation. Vid struplocksinflammation är barnen mycket påverkade, de har hög feber, ont i halsen, kan inte svälja och har en snarkande in- och utandning.

Symtom
Det börjar ofta med några dagars lätta förkylningssymtom som snuva, hosta och lätt feber.

Kruppattacken kommer ofta på natten när barnet har sovit några timmar och vaknar med typiska symtom för falsk krupp som:

Andningsbesvär som andnöd, andfåddhet. Det kan höras ett väsande ljud (stridor) vid inandning.
Heshet och skällande hosta.
Ångest och gråt.
De akuta kruppsymtomen kan gå över med hjälp av nedanstående egenvårdsråd. Därefter kan torr hosta, heshet, feber och snuva fortsätta ytterligare några dagar.


Egenvård
Låt barnet sitta upp eller ta upp barnet. När barnet ligger ner ökar svullnaden i luftvägarna och barnet får svårare att andas in.
Försök att som förälder uppträda lugnande.
Det är bra om du kan öppna fönstret eller gå ut i den svala nattluften en stund.
Ge avsvällande näsdroppar.
Ge febernedsättande.
Låt barnet sova med högt under huvudet eller halvsittande. Det underlättar andningen.
Hostmedicin, astmamediciner, ånga eller dimma har inte någon effekt.