Det blir inte alltid som man tänkt sig

Nä det blir verkligen inte alltid som man tänkt sig.
Igår hade jag planerat att träna spinning på kvällen.
Det blev inte av.
Varför kan man kanske undra.

Jag var arg och såg ut som en mupp.

Barnen var über energiska och höll på att riva huset alternativ mörda varandra ungefär varannan minut igår
Jag hade fullt upp att försöka hitta på något att göra så deras planer inte lyckades.

Regnet öste ner så de fick inte riktigt ur sig all energi.

* Försökte vara ute ett tag men blev dyngsur och gick in.

* Försökte spela spel, men Jon blev sur för att han inte fick göra som han ville med spelkorten (dvs ha sönder dem)

* En kompis till Andreas kom och hälsade på, tillsammans med föräldrar och lillebror.
 Gick rätt så bra och de rusade av sig ganska ordentligt.
  Dock gick mina trumhinnor sönder och öronen ramlade av (ironi) men barnen hade i alla fall roligt.

Efter deras hemgång så fick Andreas och Jon tag i två diskborstar som de med liv och lust rengjorde kylskåpet med..
Problemet var att de använda ganska mycket vatten..

När jag sa åt dem att sluta så kutade de iväg och självklart blev de osams varav Andreas fick en diskborste i huvudet.
Grin och skrik och mina pålimmade öron ramlade av igen.

När jag sedan pustande och frustande av upprörda känslor försökte ta av Jon det misstänkta misshandelsvapnet, fick jag en smäll rätt på läppen.
Läppen sprack (både över och underläppen) och svällde upp.

När  läppen ser ut som man varit i kontakt med en plastikkirurg som borde byta jobb och kroppen är full av upprörda känslor,
är det ingen större idé att åka och träna.
I allafall inte för mig.