Det har inte varit en dans på rosor men jag märker nu att han tagit ett stort kliv framåt i sin utveckling.
Det går otroligt "smärtfritt" att lämna honom nu, vilket är väldigt glädjande..för vilken förälder vill se sina barn gråta av förtvivlan.
Han springer fram till dörren,, går med bestämda steg in till kapprummet, tar av sig sin jacka och sina skor, tar upp sin hembok från väskan.. ger mig en kram och går sedan själv in till fröken och säger hej.. för att sedan börja leka.
Så skönt.
Hur som helst så får de bl.a. göra en massa olika pyssel.
Alla pyssel saker kommer dock inte med hem som tur eftersom vi då skulle bli ganska översvämmade.
Eftersom Andreas är lite blyg och inte har speciellt mycket självkänsla/självförtroende så är det extra roligt när han glädjestrålande visar upp något som han har gjort själv och man riktigt ser hur han växer av stolthet.
Denna söta lilla gubbe är en sk fjompis.... så söt så.
Den är gjord av en pappersrulle och papper av olika tjocklek och färg.
Håret gör av papper som man rullar runt en penna.
Visst är han söt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
hej hej kommentera mera :)