Åkte in till Ljusdal eftersom jag är så fruktansvärt svullen i foten och benet där jag har rosfeber.
Tyckte inte att det stämmer att jag skall se ut så när jag har ätit antibiotika i 7 dagar...
Läkaren i Ljusdal kollade på benet och sa att det kunde vara en propp..
Började nästan gråta... vart så jäkla rädd.
Ringde mamma och pappa som kom upp och skjutsade mig till Hudik (fick nämligen remiss dit)
Var livrädd..nära till gråten...men samtidigt så kändes det innerst inne att det inte var en propp..
Fick prata med en en underbar läkare i hudik... så genomtrevlig....hade energi som en duracell kanin *fniss*
Hur som helst gicks hela kroppen igenom... ekg, pulsmätning, blodprover (socker, järn m.m) ett ultraljud från höften och ned till foten gjordes... dock av en fruktansvärt butter läkare.. som inte ens sa hej... satt bara där och sucka...
Jag mår prima förutom att infektionen är kvar... SKIIIIIIIIT... de funderade påa tt ha mig kvar oh ge mig antibiotika intraviöst... men tack och lov ändrade läkaren sig....idag hämtade jag ut en dunderkur..
Det är en så stor dos så att apotek tanten hajjade till och undrande om detta verkligen är riktigt.
Jag skall äta nästan 100 tabletter på 10 dagar... tabletterna är enorma... bläääääää
Men förhoppningsvis biter de på denna infernaliska infektion....
Dock funderar jag verligen på om min mage mår speciellt bra av detta... alla magbakterier packar väl och drar till thailand eller nått nu... hmmm jajaj bara infektionen försvinner så.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
hej hej kommentera mera :)