Idag sa Andreas nått som jag väntat på.
"Mamma... Jag tycker om att gå i skolan... det är roligt där"
Efter den jobbiga skolstarten.. som var jobbig både för Andreas och för mig, så känns det jättebra att han äntligen säger så.
Visst är det bra och ett måste att de går i skolan men det känns aldrig bra när ens barn gråter när man går därifrån.
Det gör väldigt ont i föräldrahjärtat och det enda man vill är att ta barnet i famnen och springa därifrån och aldrig någonsin komma tillbaka.
Men man gör det inte som tur är..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
hej hej kommentera mera :)